Scapis logo

Frågor & svar

Vad är SCAPIS?

SCAPIS ska bli en världsunik kunskapsbank för forskning. Målet är att i framtiden kunna upptäcka sjukdomar i människors hjärtan, kärl och lungor innan de drabbas.

Vad är syftet med SCAPIS?

Syftet är att på sikt kunna förhindra hjärt-lungsjukdom och ge människor fler friska år.

Vem får delta i studien?

För att få delta i studien måste man få en personlig inbjudan – det går inte att själv anmäla sitt intresse. Totalt kommer 30 000 slumpvis (via Folkbokföringsregistret) utvalda personer i Sverige, i åldern 50-64, att undersökas. För att kunna delta i studien måste man också förstå både den skriftliga och den muntliga information som ges på svenska.

Varför ska människor delta?

Personligen får de en mycket grundlig hälsoundersökning av hjärta, kärl och lungor. Dessutom får de svar på sin status när det gäller blodsocker, kolesterol och fettfördelning. Undersökningarna omfattar också fysisk aktivitet och en kostenkät. Att delta är också ett sätt att hjälpa den framtida forskningen. SCAPIS kommer att bli en stor och viktig kunskapsbank för forskare i Sverige. På sikt kan det leda till att det blir lättare att både förebygga och behandla hjärt-, kärl- och lungsjukdom.

Finns det några risker med att delta?

De undersökningar som ingår är vanliga och görs ofta inom sjukvården. Nu görs de med den absolut senaste tekniken. Vid datortomografi injiceras ett kontrastmedel. I ovanliga fall kan kontrastinjektion vid röntgenundersökningar leda till allergiska reaktioner. Den som är känslig kommer inte att göra just den undersökningen. Röntgenundersökningar innebär en viss strålning, men det handlar om doser som godkänts av Strålskyddskommitéen och som räknas som låga. Alla som deltar är försäkrade via Patientförsäkringen.

Hur går studien till?

Sammanlagt 30 000 svenskar i åldern 50-64 år, fördelade på sex universitetsorter, genomgår omfattande undersökningar. I första hand undersöks lung- och hjärtstatus samt så kallade riskfaktorer som är kopplade till sjukdomar inom hjärta, kärl och lunga. Det handlar bland annat om blodprov, ultraljudsundersökning, röntgen och lungfunktionstest, fysisk aktivitet och ett omfattande frågeformulär liksom frågor om kostvanor.

Alla resultat och svar samlas i en databas som blir en viktig kunskapsbank för forskare under många år framöver. Forskarna får tillgång till både bred och djup information, eftersom studien involverar många människor och många kvalitativa undersökningar. Målet är att det ska bli lättare att både förebygga och behandla hjärt- och lungsjukdom.


Vad betyder SCAPIS?

SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och syftar på att det är en studie som berör både hjärta, kärl och lungor.

Vilka driver SCAPIS?

Studien planeras och leds av en nationell styrgrupp bestående av forskare från de sex universitetssjukhusen. Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset är ordförande i den nationella styrgruppen för SCAPIS. SCAPIS genomförs av universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

När startade SCAPIS?

Under 2012 genomfördes en pilotstudie på Sahlgrenska universitetssjukhuset och i slutet av 2013 startade den fullskaliga studien i Göteborg. I början av 2014 startades SCAPIS i Malmö och under 2015 startade SCAPIS i Stockholm, Linköping och Uppsala. Under våren 2016 beräknas SCAPIS starta i Umeå.

När kommer resultat av SCAPIS?

Resultat från den storskaliga studien kommer först efter att alla 30 000 personerna är undersökta vilket beräknas bli runt 2018/2019. Troligen kan delresultat publiceras tidigare.

Har det här gjorts i något annat land?

I Norden finns två stora populationsstudier inom hjärtområdet, Copenhagen Heart Study som startades 1976 och Reykjavik Heart Study som startades 1967. Det finns flera andra kohortstudier i andra länder, men SCAPIS är den första stora kohorten i världen inom lung- och hjärtområdet med så omfattade undersökningar.

Vem tog initiativ till SCAPIS?

Initiativet kom från ett antal forskare med anknytning till Hjärt-Lungfonden och Hjärt-Lungfonden gick tidigt in som finansiär.

Varför satsar Hjärt-Lungfonden på det här?
Den kunskapsbank som byggs upp blir en nationell resurs och kommer att ge forskare möjlighet att förutsäga vem som kommer att drabbas av sjukdom i hjärta, kärl och lungor. Behovet av en ny kunskapsbank är stort då material från tidigare befolkningsstudier är föråldrat. Idag finns dessutom ny teknik som gör att det går att ta bilder av hjärtat, lungorna och blodkärlen på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Det går också att avbilda och mäta fördelning av fett. Därutöver har vår livsstil har förändrats. Idag är stillasittande, övervikt och diabetes vanligare riskfaktorer än rökning, högt kolesterol och blodtryck. Det har lett till nya typer av hjärt-lungsjukdom. Detta kräver ny forskning.

Varför satsar Hjärt-Lungfonden på det här?

Den kunskapsbank som byggs upp blir en nationell resurs och kommer att ge forskare möjlighet att förutsäga vem som kommer att drabbas av sjukdom i hjärta, kärl och lungor. Behovet av en ny kunskapsbank är stort då material från tidigare befolkningsstudier är föråldrat. Idag finns dessutom ny teknik som gör att det går att ta bilder av hjärtat, lungorna och blodkärlen på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Det går också att avbilda och mäta fördelning av fett. Därutöver har vår livsstil har förändrats. Idag är stillasittande, övervikt och diabetes vanligare riskfaktorer än rökning, högt kolesterol och blodtryck. Det har lett till nya typer av hjärt-lungsjukdom. Detta kräver ny forskning.